24/1

Usch vad denna dag har gått segt. Jag har ont i kroppen, men främst i huvudet. Jag har sovit dåligt, och har dåligt samvete. Trots det faktum att jag inte behöver ha det, för allt är löst. Jag vaknade efter att ha vilat i eftermiddag, och då var allt bara värre. Jag kunde knappt hålla tårarna inne, och jag vet inte ens varför. Det tar nog lite på psyket att vara här, även om jag trivs. Jag kan inte säga att jag trodde det skulle gå helt problemfritt, men såhär jobbigt trodde jag inte att det skulle vara. När man ska gå och lägga sig på kvällen, och den är alldeles tom. När man vaknar på morgonen och ska vända sig om, men det ligger ingen brevid. Att inte ha någon att prata med. Det tär som fan på både psyket och kroppen.. Jag vill ha dig här Peter, detta är jätte jobbigt! Det finns säkert folk som tycker att 6 veckor inte är några problem alls. Trots att veckorna går fort som bara den, så är det jobbigt när man ska sätta sig ner och ta det lungt, för då börjar alla tankar snurra igen. Och att sedan sitta och lyssna på gammal musik som gör en bara ännu mer deppig kanske inte är det bästa alternativet.. Usch, jag hoppas det blir en ny och bra dag imorgon. Jag känner mig alldeles tjock i huvudet, jag kan knappt tänka klart längre.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

EricaJonsson

Lchf, träning, kärlek och allt som ger krydda åt min vardag!

RSS 2.0