Har spenderat de senaste 2,5 timmarna med att fila på mitt CV och skicka in lite arbetsansökningar. Börjar bli rastlös av att gå hemma så ser ingen anledning till att iaf inte försöka. Vet fortfarande inte hur min arm ställer sig till vissa av dessa jobb men jag klättrar snart på väggarna om jag inte får göra något på dagarna. Ska till arbetsterapeuten och sjukgymnasten på fredag för att se vad jag skulle kunna göra för att kunna träna upp armen. Som det varit tidigare har jag nämligen bara kunnat lyfta den ytterst begränsat så jag hoppas de kommer med lite matnyttiga tips. Har dessutom, peppar peppar, inte haft lika ont de senaste tre dagarna så har jag tur går det åt rätt håll!

 

Fick även lite pepp av fina Veronica idag då hon fixade mina naglar. Jag får nog försöka bli lite mer positivt inställd och se de saker jag faktiskt klarar av att göra trots armen, istället för att se det som ett hinder. Brukar försöka vara optimistisk men när man har gått med smärta och frustration såhär länge är det lätt att bli lite blind. Så, nu sitter jag här med en kopp te och är rätt positiv till livet. Som man brukar säga, man får kyssa ett par grodor innan man träffar prinsen och får jag gissa gäller det även arbete. Rätt jobb hittar man med tiden :)

 

Kram på er!