Kom hem från jobbet strax efter 16 i eftermiddags och skulle försöka vara ambitiös och duktig och sätta igång med lite skolarbete efter middagen. Sitter då och läser en bok lika tjock och tung som lagboken i ett desperat försök att hitta något jag kan använda till mina uppgifter. Hinner skriva ner två korta delar ur boken innan jag slocknar i soffan. Så nu sitter jag här, yrvaken och lite förbannad över min absoluta oförmåga att läsa viktiga saker såhär sent på eftermiddagen/kvällen. Det har väl visserligen satt sina spår då jag under arbetsdagen även hunnit läsa tre kapitel ur en bok som är skriven på akademisk engelska, vilket är likamed hemskt ansträngande läsning för ögon som inte är van. Så under morgondagen och på onsdag har jag gett bort mina arbetspass i hopp om att hinna med och förhoppningsvis hinna klart lite i skolan. Får hjälp av Angelica också och hon brukar kunna vara duktig på att sparka igång mig lite på morgonen :)

Försöker hitta inspiration och motivation för att göra undan lite arbete redan nu, men hur det ska gå kan bara gudarna veta.. Hjärnan hänger nämligen inte riktigt med utan skriker snarare efter ytterligare ett par timmars sömn. Har nog just nu börjar förstå innebörden av våra åtta timmar.. Det har aldrig kommit till mig förrän nu. Kroppen klarar nog bara en viss period med dålig och osammanhängande sömn innan den säger ifrån och jag har väl nått min kokpunkt ungefär här någonstans. Så nu är det bara att ta tag i saken och se till att jag hamnar under täcket tillräckligt tidigt för att få ihop mina timmar under natten och inte sjabbla bort de påväg till sängen, vilket är typiskt mig!