3 gånger 3 gånger 6, eller nåt

Ja, nu har det gått sex dagar och jag är väl ganska nära på att stoppa i mig papper för att få använda mina tänder. Känner mig som en liten bebis eller valp som vill tugga på allt när tänderna växer, bortsett från att mina inte växer. Men det går åt rätt håll och imorgon får jag det riktiga resultatet. Har däremot övervägt en rad olika varianter för att få äta någonting, någon dag i veckan. Jag ska prata med min konsulent imorgon och höra vad hon tycker. I övrigt har det mesta bara rullat på, huvudvärk varenda eviga dag, men det kommer ju inte som någon nyhet direkt.. Får veta hur det gick på juridiktentan nästa vecka och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta då jag redan vet resultatet.

Har pratat med mor min också, älskade mamma. Konstigt ändå, hur det kan gå så lång tid utan att man hör av varandra men när man gör så inser man hur mycket man har saknat någon. Men jag blir alltid så, mamma är alltid mamma och oavsett om det går en dag, en vecka eller en månad mellan gångerna så saknar man alltid mamma de gångerna dagarna blir för långa, jobbiga eller skrämmande. Så kommer det nog alltid vara.

Ska snart lämna jobbet och pysa iväg till Maxi och köpa hårfärg inför morgondagens helvetesjobb. Tycker faktiskt lite synd om J som ska sättas i arbete, för mitt hår är inte att leka med i vanliga fall, men att fortsätta med jobbet vi inte lyckades med förra våren gör det bara ännu svårare. Får se om man går ut i pippi färgat hår imorgon eller om man kanske kan ha lyckats tona ned det en aning iallafall. Egentligen vet jag hur det kommer sluta, med en röd hårfärg igen och ytterligare en massa pengar och tid är slängt i sjön. Varenda gång blir det så, men ändå ska jag tjures med att göra det, varför? Fråga mig inte, har inte ett enda vettigt svar på den frågan. 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

EricaJonsson

Lchf, träning, kärlek och allt som ger krydda åt min vardag!

RSS 2.0