Har haft lite svårt att koncentrera mig nu ikväll och har gjort ett tappert försök att inte tänka på det jag tidigare ikväll fick veta. Jag har svårt att smälta att folk som är av god karaktär och har ödmjukhet byggt i benmärgen, att det är dessa människor som ska få drabbas av det som avslutar livsglädjen. Det är så förbannat orättvist! Sedan kan jag tycka att det alltid är samma människor runt omkring som drabbas. Det ska ALLTID vara något, hela tiden. Kan heller inte förstå varför man inte har kommit fram till något mer de senaste 13 åren och hur man bara kan låta ett liv rinna bort. Att man inte har hittat ett botemedel mot något som jag anser kan vara ett av det absolut viktigaste sjukdomarna någonsin. Nej, men lägg de pengarna på att försöka bota "sjukdomen" alkoholism istället, att hitta den förbannade genen som har påverkat sjukdomstillståndet som vi friska så fint vill kalla fylla. Jag känner bara att vreden börjar bubbla över då man lägger pengar på något så fruktansvärt lönlöst istället på att faktiskt försöka hitta botemedel till sådana sjukdomar som tar folks liv, inte när personerna ifråga tar sitt eget.

Åh.. det sved i ögonen redan innan...