Om några timmar sitter jag där, i en skrivsal full med ångestfylla klasskamrater. Jag vill verkligen inte kugga denna tenta även om det inte skulle vara hela världen. Jag har aldrig misslyckats förr och har inga större planer på att börja nu heller. Dessutom känns det oerhört jobbigt att plugga på detta en gång till då vi har startat ett helt nytt moment, en ny termin t.om. Jag ska försöka läsa lite nu tills batterierna på datorn tar slut, sedan far jag förmodligen till liljansberget och brainstormar det sista med Frida och Anna. Det är nog lika bra att sätta igång med läsandet på en gång. Påtal om något helt annat så är jag i stort behov av en nässpray, ingen vänlig själ som skulle kunna ge mig en sådan?

Drömmarna jag har, varför? Syster yster sa en bra sak sist vi pratade om detta och jag hoppas innerligt att det är för att bearbeta och gå vidare. Det känns dock bra att slippa bearbeta och tänka på det dagtid så jag ska nog inte vara så negativ om att drömma egentligen. Det jobbigaste är nog att jag inte får veta vad de egentligen betyder och har för syfte. Men då jag vaknar med en suck sedan en lättnad, det måste väl ändå vara ganska bra? Det känns så iallfall.

Fick ett samtal av fialotta igår också, påtal om henne, och det ser ut som att hon kommer upp nästa helg vilket blir hur bra som helst då jag ändå ska köra hela helgen! Har saknat henne, det är jobbigare än man kan tro att ha någon av samma kött och blod, någon så värdefull, så otillgänglig. Men jag beundrar hennes styrka och hennes vilja, och jag nöjer mig med de få stunder vi har tillsammans. Jag ska nog inte ljuga för mig själv heller, vi har spenderat mer tid tillsammans nu än vad vi gjorde innan denna tid då hon varit hemifrån. Men ändock, hon finns inte i samma stad och man kan inte bara ringa som man vill, prata med henne när man känner för det eller krama om henne då det känns tungt. Hon är bra min syster, även om vi har våra duster ibland. Hon är min andra halva.