Det blev bara till att landa för att fara igen. Kom hem nu ikväll vid halv åtta-åtta kanske och fick börja med att laga mat så jag har på färden ner till Huddinge imorgon. Har just skickat över alla mina bilder till Johanna, och som jag sa i mitt föregående inlägg om flummet igårkväll, det urartade galet mycket. Har nog aldrig någonsin skrattat som vi gjorde igårnatt. Det finns så mycket hemskt pinsamma bilder som bara vi kommer få se, det blir sekretess belagda bilder. Kan inte med ord beskriva hur rolig denna resa har varit. Att det blir samma sak nästa år finns det inga tvivel på. Jag ska dit om jag så ska behöva åka själv, vilket jag tvivlar på att jag blir tvungen att göra med tanke på dessa dagar. Det finns så mycket att säga och komma ihåg, så mycket att skratta åt. Hemfärden från hotellet första kvällen vi var där, kanandes ner från ett snötäckt stup med en kille jag aldrig någonsin mött förr bak i rumpan på mig. Långa backar med klackar, vilket aldrig kan sluta som det egentligen ska. Allsång och dans till "jag ljuger så bra" och en massa trevliga och mysiga människor. Åh, jag vill inte helt ärligt inte vara här hemma. Det har varit så underbart bra, helt klart det bästa jag gjort! Tänka sig att man inte behöver fara mer än 38 mil för att ha "the time of my life".


           

Flummbilderna stannar på min kamera där de hör hemma. Tack för en helt sjukt bra resa alla inblandade! PUSS!