Har inte alls gjort så mycket idag. Sov alldeles för länge, vilket jag förövrigt är välförtjänt av den här helgen. Jag hade tänkt pynta men har inte orkat med den konstiga ångesten jag har idag. Vet inte alls vad det sitter i för jag har inte gjort något jag skulle ha behövt ha dåligt samvete eller ångest över. Förstår inte alls vad det är, eller jo, jag vet visst vad det är. Jag vet det alldeles för väl men vill inte känna mig delaktig i det överhuvudtaget. Jag vill inte känns såhär, och jag vill inte kämpa och trampa för att sedan måsta ta en massa steg tillbaka. Jag orkar inte med det! Det skulle kännas bra med en framtidsvision nu, en sådan man kan se och vara nöjd med. Eller en av och påknapp för att kunna blockera onödiga tankar och känslor. Jag har inget att ha ångest över, så varför i hela helvete förföljer denna klump i magen mig vart jag än går? Varför går jag förberedd på att hela tiden kunna möta någon som kommer kunna rasera hela min känslomässiga och psykiska mur? Varför vill jag egentligen ha kontakt men gör inget åt det? Varför hör du inte av dig? Varför vill jag att du ska höra av dig?

Jag måste sluta tänka.